Ett dryga år av bergodalbana...

Januari 2011... De var ett tag sen va...?! Se om vi kan göra nåt åt de hela då =)

Har varit ett händelserikt dryga året... På både gott o ont... Mestadels de sista om jag ska va ärlig..
Undrar vilka som kommer att läsa detta..? Vill skriva sååå mycke men känns som att de e för privat...
Men i stort som hänt sen sist... (finns mycket imellan också men...)
Hade nå bra månader me att plugga upp betyg som jag klarade... =) Underbar början av sommaren som bestod av massa jobb blandat me paradisön, men de hela avslutades i katastrof :P
Som de flesta vet har jag o Hans separerat. Bor nu ett stenkast ifrån där vi bodde... Å har väl inte riktigt fått till mitt hem som jag vill ha de men de duger... Barnen varannan vecka... Jobbigt men de går. Å de har tagit allt så himla bra. Förvånad faktiskt.
Har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv som jag gjorde i höstas/vintras.
Men träffade ju en karl där som fick mej på bättre tankar, underbarast var han ju till en början men visade sej att vara världens största jubelidiot. Många varnade mej, men e man i skiten själv o nån som får en att må bra så vad gör man. Jo försvarar både han och sej själv... Men lyckligt vis tog tog de slut (även fast jag måste ha me han att göra ett bra tag till men finns knappt i mitt liv i allafall).
Lycka o deppighet blandades igen... Men nu är nog livet på väg i rätt riktning i allafall... Börjat plugga på högskola (å de e stort för att vara Malin)... Så ser en ljus framtid över yrkeslivet i allafall, om jag klarar detta, å självklart gör jag de!! Såååå mycket att göra men bara att gilla läget. Första kursen e ju gjord i allafall.
Trättar en helt UUUnderbar karl nu, Jocke, som vet allt, tar hand om mej o bryr sej om mej e helt fantastisk! Bara att hålla tummarna nu ;) Upptäckte nu att de e precis 2 månader nu sen jag träffade han första gången. Mer god, fantastisk o underbar kille får man leta efter i mina ögon!!
Så livet e kanske på rätt spår i allafall.. Har fortfarande många av mina mer negativa stunder då jag mår piss med ångest osv... (har hellre magsjuka i 2 veckor än att ha ångest nån dag, jag lovar)  Men de e bara att bita i de sura äpplet o leva vidare. Livet går vidare. Detta kommer från Malin, den lugna, positiva personen som alltid ser ljuset.... Livets motto; de ordnar sej... Men det kanske inte alltid kan vara på topp... Man måste tillåta sej själv att ha dåliga dagar o må dåligt... Men huuur länge ska man tillåta sej till de??
Haft några fantastiska dagar nu med Jocke. Grillat, bubblat, badat o myst framför tv:n o TB... Men är idag tillbaka till verkligheten i mitt hem. Men ska tillbringan en dag med en av mina söner o sen "flyr" jag härifrån igen ;)
Ja, året kanske inte låter så händelserikt men har varit en bergodalbana för min själ...
Hoppas ni har de gott!!

*Kramar*
(sitter nu o funderar på om jag ens ska publicera detta....aja ok=))




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0